lucka 23

Ser det pyttelitet ut? Så ska det vara för det är pyttelitet. Det är en pyjamas åt storasysters älskade Lykke-docka (det är lite schizofrent ibland hos oss då vi måste fråga om hon mera riktiga Lykke eller Lykke-dockan...). Storasyster ska förstås få en matchande pyjamas. Men inte riktigt ännu, först på julafton. Sen lovar jag en fiilisbild i pyjamasar.

Mönstret till dockkläderna hittade jag i en bok på biblioteket. Och tyget är förstås Liandlos härliga "Trollmor har lagt sina elva små troll". Det är ju ett givet pyjamastyg!

lucka 21

Eftersom leggings blivit något av min standardoutfit ville jag sy ett par jeggings åt mig. Jag har ett par köpis från Gina tricot men har varit så besviken då sömmen drar snett och dessutom är de lite i det kortaste laget.

Men det var inte lätt att hitta ett jeggingstyg. Alltså trikå som ser ut som jeanstyg men som är mjuk som trikå. Efter att ha tittar runt i alla tänkbara webbshoppar hittade jag på Ottobres Etsy-sidor (efter att ha mailat och frågat). Och till min lycka ville de bara ha 10 euro/meter.  Det bästa med att sy egna är att man får dem tillräckligt långa. Hatar förkorta byxor.

Mönster: Ottobre 2/11

lucka 20

Mera randiga byxor. Måste väl medge att jag är svag för prickar och ränder...

Det här mönstret har jag fått av Malin, som i sin tur har ritat av ett par köpisbyxor. Jag gillar modellen. Ingen sidosöm och rätt mycket pös nertill. Dessutom sitter dom jättebra på rumpan. Storleken är 98, men det är nog en ganska rejäl storlek. Nästa av samma mönster ska få en mudd nertill, tror det ser snyggare ut än gummibandsresåren.

Tyget då. Ett av de få rosa tygerna som finns i min tyghylla. Men tja, är nog inte helt övertygad. Det var ett impulsköp från Lasten Metsola och impulsköp brukar väl inte vara så lyckade.

Storlek: 98
Mönster: Malin
Tyg: Stretchfrotté från Lasten Metsola

lucka 18

Jag tror jag har fått kläm på det här med bodyn... Det var så dags. Den här blev riktigt bra. Har konstaterat att det är betydligt mer praktiskt att sy muddar i ärmarna. Lätt att dra upp dem då det ska ätas och klottas. Gillar den här modellen extra bra då knapparna kommer sådär snyggt en liten bit ner på axeln.

Tyget då. Första gången jag så det gillade jag inte alls det. Tyckte det var för skrikigt. Men i våras fick jag plötsligt akut behov av Jofotex landskapstyg. Och till min förtret var det slut i alla finska webbshoppar. Till all tur fick jag beställa en meter med min syjuntevän som av en händelse hade vägarna förbi Sverige och Jofotex :)

Enda minuset är att färgerna verkar blekna rätt snabbt. Men om jag förstått det rätt så är det rätt vanligt bland ekologiska tyger.

Storlek: 74
Mönster: Ottobre 4/11, tröja som är omritad till body

lucka 17

Jag fortsätter på mösstemat. Den här gången åt storasyster.

På Facebook finns en finskspråkig grupp för dem som gillar att sy. Ompeluelämää heter den. Den har lite över 400 medlemmar och jag gissar att de flesta är småbarnsmammor mellan 25-35 år. Och om jag trodde att jag köper mycket tyg så bleknar jag jämfört med dom flesta andra. Här pratar vi om s-e-r-i-ö-s-t tygshoppande. Men gruppen är förstås mycket mer än bara tyger. Den är ett suveränt ställe för inspiration, tips och råd. Lite som en virtuell syjunta.

Ta den här mössan till exempel. Nån frågade tips på en bra mössa som täcker öronen och genast dök det upp en länk till Kukikkaat kuosit. Med tydliga bilder och instruktioner var det hur lätt som helst att rita upp mönstret och sy. Hennes blogg återkommer jag gärna till, där fanns bra instruktioner på en massa annat.

Med ett fleecefoder är mössan precis perfekt på 2,5-åring med rätt stort huvud. Hade jag fodrat den med trikå hade den fått vara lite mindre.

lucka 15

 

Det här tyget kom som på beställning inför gudsonens födelsedag. Han älskar dinosaurier. Storasyster här hemma fick också en egen dinotröja men hon har inte alls uttryckt någon större förtjusning över den, antar att hon inte är dinoåldern ännu...

Här experimenterade jag lite med trestegsraksöm, men det blev inte alls bra. Den har tydligen tendens att töja mudden så det korvar sig bara. Halsmudden fick jag sprätta bort, men ärmmuddarna lät jag vara kvar. Undrar vad man egentligen ska använda sömmen till? Kanske till grövre tyger?

Jag gillar verkligen Znoks tyger. Dom är mjuka, fina printar och oftast precis i min stil. Dessutom gillar jag att många av deras tyger är ekologiska.

Storlek: 116
Mönster: Ottobre 4/11

lucka 14

Lillasyster fick till slut sin höst- och vårhalare (eller overall som det heter på riktigt), men det satt nog hårt åt. Största problemet var mönstret som var helt hopplöst dåligt för min smak. Elsebeth Gynther har många fina 70-tals mönster i sin bok, men halaren var ingen hit. Det kändes som om allt gick fel från början och det om nåt suger sylusten ur vilket projekt som helst.

Men om man bara tittar på långt håll så är den fin. Jag struntar i att dragkedjan kunde ha varit grovare, att fodret borde sys bättre fast på vissa ställen och att huvan hänger sådär fult då den borde stå upp. Och man lär ju sig av sina misstag även om jag har svurit att jag aldrig mer ska sy en halare.

Halaren är sydd av Metsolas klöverfrotté, som är underbart mjuk och velourfodret i luvan är pricken på i:et. Tur att jag har en rejäl bit kvar av klövren. Tänkte faktiskt sy upp en tunika åt mig själv, och tror det ska bli nästa sy-lans projekt.

Storlek: 80
Mönster: Elsebeth Gunther "Börnetöj du selv kan sy 0-4 år"
Tyg: Gul klöver från Lasten Metsola och hjärtvelour från Ikasyr (minns inte tillverkare)

lucka 13

Det blev en liten restbit kvar av Murutyget. Sådär jobbigt lite så det egentligen inte räcker till nåt vettigt. Men mitt i nåt annat syprojekt slog det mig - det räcker ju till en mössa om jag fodrar det med nåt annat tyg. Dessutom var storasyster i behov av en lite varmare mössa så jag fodrade den med Myllymuksus merinoullinterlock. Härligt varm och mjuk.

Jag skulle ju nästan själv kunna ha en likadan.

Mönster: Eget

lucka 12

Jepp, jag är svag för prickar. Så jag kunde förstås inte låta bli den här stuvbiten från Eurokangas. Och till min glädje räckte den precis till en tunika. Fast i nåt skede tänkte den stranda vid mönsterstadiet... 

Mönstret är taget från Joka tyypin kaavakirja 2, men det jobbiga var att det var ett grundmönster som man skulle utgå ifrån och för att få det till en tunika var jag tvungen att rita om egentligen allt. I och för sig är det ju bra, för då kanske man lär sig lite mönsterkonstruktion på köpet. Men då jag är den otåliga typen som vill att saker och ting ska ske genast så ingår inte tidskrävande mönsterkonstruktion i min värld... 

Men slutresultatet är riktigt lyckat. Speciellt bra gillar jag tunikans övredel, den sitter riktigt bra och tyget är följsamt. Enda floppen var fickorna. Där måste jag ha ritat nåt fel för det stämde inte alls på tyget, så jag beslöt att strunta i fickorna. Lite synd för jag gillar fickor på tunikor.

Mönster: Från Joka tyypin kaavakirja del 2

lucka 10

Helikopterlejonen från Sampsukka har legat länge i skåpet. Och plötsligt en dag slog det mej, det är ju precis som i Alfons Åberg där han flyger med helikopter och landar i djungeln bland lejonen... Tänkte att vår Alfons Åberg-tokiga dotter säkert skulle uppskatta en lejonklänning.

Jag kunde ha valt ett säkert kort och kört min vanliga Ulla Welinder-tunika, men det kändes lite småtjatigt och jag ville dessutom pröva på nåt nytt mönster. Så det fick bli en tröja från Ottobre som jag förlängde till en klänning. Det syns lite dåligt på bilden men klänningen har rynkning runt halshålet och ärmarna.

Jag testade för första gången att göra rynkningar med formband, men jag vet inte om det är olika kvalitet på dem för Pryms formband kändes väldigt styvt och ostretchigt. Jag har haft för mig att det skulle vara stretchigare.

Men jo, klänningen har varit en favorit och den bästa kommentaren var nog då jag fick frågan om vilket märke den är och var den är köpt. Då känner jag mig lite stolt över att den är hemsydd.

Mönster: Ottobre 4/11
Storlek: 98

lucka 9

Det är lätt att glömma bort sig själv. Så efter alla otaliga plagg åt ungarna ville jag sy något åt mig själv. Det blev en retrotunika. Tyget är loppisfyndat för ynka två euro och sånt gör mig så glad. Tänk att man för en så billig peng kan skapa något användbart som dessutom är snyggt. Det gör inte ens nåt att dom vita blommorna drar lite mot rosa.

Mönstret hittade jag i nyaste numret av Suuri Käsityölehti. Annars helt bra, men sybeskrivningen var väldigt bristfällig (om än lättsydd) och jag fick ta in den rejält i sidorna. Modellen i tidningen var uppsydd i nåt fint julfestaktigt tyg, men jag tycker att modellen funkar lika bra i mer vardaglig tappning.

Mönster: Suuri Käsityölehti nr 11-12/2011
Tyg: Tygloppisfynd

lucka 8

Jag har inte ännu gett upp med bodyna, även om lillasyster snart har vuxit förbi den åldern... Den här är kanske den bästa modellen hittills, även om den är något för stor. Ursprungligen är det ett tröjmönster som jag ritat om till en body. Liandlos härligt blåa hjärttyget har länge legat i skåpet och bara väntat.

Lite överraskande matchade jag tyget med rosa muddar. Med storasyster undvek jag så gott som all rosa, men med lillasyster skulle jag vara nästan beredd att köpa sockersöta rosa tyllklänningar. Hur månne det gick till?

Mönster: Ottobre 4/11
Storlek: 80
Tyg: Liandlo

lucka 7

Mera byxor. Hittar jag ett bra mönster har jag lätt för att snöa in mig på det... Och det här mönstret gillar jag. Byxorna sitter bra, dom små fickorna är en kul liten detalj och snöret i midjan är kronan på verket. Hos oss hinner inte rentvättade byxor vara länge i skåpet innan de åker på igen. Det brun/gula paret är sydda på beställning medan det helbruna sitter på storasyster.

Mönster: Ottobre 4/11
Storlek: 98 (beställningsparet lite smalare eftersom tjejen är av smalare modell)
Tyg: Stretchfrotée från Lasten Metsola

lucka 5

Tunikor har vi mängd och massor men inte en endaste en kjol. Kanske för att jag tyckt att dom varit lite opraktiska, eller för att storasyster inte brytt sig om kjolar. Men nu tyckte jag det var dags för en kjol i garderoben. En alldeles underbar Murukjol av ekologisk tjock bomull. Kjolen var löjligt enkel att sy och den enda justeringen jag gjorde var att sätta in ett gummiband i resåren för att den ska hållas bättre upp. Dessutom räckte en tygbit på 30 cm till kjolen.

Fast i och med kjolen dök ett nytt problem upp. Hur ska jag matcha den då det finns ytterst få enfärgade plagg i storasysters garderob...

Mönster: Ottobre 4/2009
Storlek: Utgått från 92 med förstorat till ca 98
Tyg: Muru

lucka 4

Först gillade jag inte alls Nansos Satukaupunki trikå, men så såg jag tyget uppsytt och ändrade genast åsikt. Och eftersom jag inte tyckte det var ett klockrent barntyg sydde jag gladeligen en tröja åt mig själv. Jag utgick från Ottobres creative workshop 303, men jag undrar hur dom har tänkt då dom ritade mönstret. Jag har förlängt ärmarna med 6-7 cm och fållen med minst 10 cm. Dessutom har jag minskat halshålet rejält, men tycker att det kunde vara ännu mindre. Själva bredden satt ganska bra på mig.

Jag skulle gärna sy mera tröjor åt mig själv, men tycker det är riktigt svårt att göra snygga halskantningar. Har ni nå bra tips? Här är mudden vikt tre gånger och sydd med tvillingnål, och så har jag klippt bort överflödigt tyg.

Mönster: Ottobre creative workshop 303
Storlek. Modifierad 42:a
Tyg: Nansos Satukaupunki. Finns att köpa åtminstone på Myllymuksut och Lasten Metsola.

lucka 3

Det roliga med bebisar (bland annat) är att också små tygbitar räcker till kläder. Lillasyster har förstås också fått ett par härligt mjuka byxor av stretchfrottée. Men jag måste lära mig att hennes kläder ska sys in rejält eftersom hon är en riktig smalis. Och till skillnad från storasyster som aldrig kröp har dessa byxor redan hunnit bli rejält nötta vid knäna.

Även om det känns som lite extra jobb satte jag ett band i midjemudden. Det ger byxorna det där lilla extra och dom ser genast lite proffsigare ut. 

Mönster: Ottobre 4/11
Storlek: 74 (men rejält intagna vid sidorna)
Tyg: Lasten Metsola

lucka 2

Tacka vet jag goda grannar som lånar ut vagndelar. Som tack för lånet fick syskonparet en tunika och tröja. Rödluvan från Liandlo var faktiskt den sista biten jag hade i skåpet och det sved inte ens att sy bort det åt någon annan, även om det råder snudd på hysteri på olika webbforum över tyget som såldes slut i ett nafs. Även om jag var väldigt förtjust i det då det kom så gick det som det går med alla tyger, jag började tröttna på det. Det kommer hela tiden så många nya härliga tyger ut marknaden.

Mönster: Tröjan Ottobre 4/10, tunikan Ulla Welinder "Sy og strik börnetöj 0-3 år"
Storlek: 86 och 98/104
Tyger: Liandlo

rådgivningsfodral

Nuförtiden bor flickornas rådgivningskort i ett mycket snitsigt fodral. Mycket finare än det där plastiga vi fick från rådgivningen. Jag behövde ju bara ett men då jag en gång var i farten blev det några extra. I fodralet ryms två rådgivningskort och så finns det ett fack för FPA-korten och ett annat för lappar och sånt. För att få lite stadga i fodralet har jag förstärkt utsidan och fodret med vliselin.

Det blåa tyget är ett av mina mest lyckade loppisfynd. Trots att det legat i skåpet några år hör det fortfarande till mina favorittyger. Tror att jag i något skede ska förvandla resten av tyget till en väska eller något annat mera bestående.

Gult är verkligen inte fult

Framsidan i gula toner. Alla tyger förutom det pricka är återanvända.
En del från mitt lager och en del av övriga syjuntisar.

 

Och så här ser baksidan ut. Tyget är ett gammalt barnlakan från svärmors gömmor.

Härefter lyfter jag på hatten åt alla som sysslar med lapptäcken. Jösses vilket jobb det ligger bakom dem! Det ser så himla enkelt och snabbsytt ut. Det trodde jag också i min enfald. I våras högg jag ivrigt i högen av gula tyger och högen med lappar växte snabbt. Men trots att jag hade använt rullkniv och skärmatta, och därmed trott att jag hade exakta mått på lapparna, så kastade stundvis riktigt rejält på lapparnas storlek. 

Nästa utmaning kom då jag skulle quilta. Det bara inte gick. Det undre tyget korvade sig och drog ihop sej. Till slut lyckades jag någorlunda med 5:ans styngdlängd. Då jag kom så långt att jag skulle sy kantbandet hade all min inspiration och lapptäcksiver runnit av, så det blev en mycket halvhjärtad insats. Men nu är i alla fall storasysters sängöverkast klart. Och jag försöker förtränga det faktum att dagtäcket endast är exakt lika stort som juniorsängen, vilket betyder att det kommer att vara för litet om några år. Men kanske jag tills dess har glömt hur tidskrävande det var att sy, och kanske jag är duktigare och har mera tålamod. Och kanske jag förstår att göra lite större lappar än 11x11 cm.

Men fint blev det (om man inte synar det i sömmarna...)

stjärnor åt en stjärna

Lillasysters Me&i-sparkbyxor börjar vara för små och till min besvikelse hade dom plockat bort dem ur den nyaste kollektionen. Så i stället för köpisbyxor fick det bli ett par hemsydda. Jag struntade i att försöka rita av orginalet, i stället grävde jag fram 70-tals favoriten Gynther. Och visst hade hon ett par i sin bok. Jag ritade av enligt mönster men fick ta in rejält då jag sydde ihop. Men så är ju lillasyster en smalis. Livslängden förlängde jag med rejäla muddar.

Jag velade länge med färgvalet av muddar. Brunt var min första tanke men den bruna jag har var betydligt mörkade än tyget. Turkost hade varit ett alternativ, men jag eftersom de vita stjärnorna av nån anledning drar lite mot rosa fick det bli en mörkrosa, eller heter det månne cerise. Och visst passar det bra.

Av nån anledning finns det förvånansvärt lite rosa i flickornas garderober. Det började nog som en liten proteströrelse mot alla könsstereotypa kläder. Och sen har det bruna, turkosa, gröna och gula bara vällt in. Kanske jag ska utmana mig själv och i nästa tygbeställning klicka hem lite rosa...

Storlek: 74
Mönster: Sparkbyxor ur Elsebeth Gynthers bok "Sy till barnen 0-4 år"