amirikaklänningar

Li har fått ärva farmors amerikaklänningar som hon haft som liten. Fyra bedårande små skapelser som är i toppenskick, och som måste hag blivit skeppade till Finland på 1940-talet, typ. Kan väl inte säga att de direkt är min smak, förutom möjligtvis den röda. Men historien bakom dem är så häftig så de förtjänar en speciell plats i garderoben. Och förhoppningsvis lyckas jag bevara dem lika bra till mina barnbarn.

fredagsmys

Om du vill mysa till det med ostbågar så köp inte Pirkkas. Vilket misslyckat fredagsmys.

Klänning

Det blev ungefär som jag tänkte mig då jag såg tyget i Röda Korsets hylla. En tjusig snickarklänning. Och det bästa är att allt verkligen är återanvänt. Fodertyget är ett gammalt lakan jag fått av svärmor, knapparna har jag fått ärva från min mammas knapplåda och det härligt psykedliska tyget är som sagt ett loppisfynd. Jag är lite i valet och kvalet om jag ska försöka mig på nån prydnad till klänningen. Men kanske less is more. Mönstret är från Elsebeth Gynther, en härlig bok från 70-talet.

tygdröm

Med jämna mellanrum klickar jag mig in hos ikasyr och dregglar våldsamt över dessa underbara tyger. Jag drömmer om allt jag skulle kunna sy, hur jag skulle kombinera färger och vilken muddfärg som skulle matcha bäst. Jag skulle ha beställt dessa för länge sen, om det inte vore för priset. De är trots allt rätt dyra. Vi ska se hur länge jag kan hålla mig, nåt säger att jag snart ger vika för frestelsen.

flickor och rosa

Jag är inget unisexmonster, men jag kan bli så himla irriterad över att rosa är en flickfärg tillsammas med allt annat gulligt, puffigt och ryschigt. Eller över att butikerna kategoriskt sorterar kläderna enligt pojkar och flickor (finns förstås undantag som den här sköna butiken) . Eller över att ljusblå mössa i kombination med en röd halare orsakar riktgt stora huvudbry hos mången (en dam kallade Li turvist för hon och han då hon hade just den här färgkombinationen).

Bara som en tyst protest så undviker jag klä Li i rosa, även om jag tycker att det är en fin färg. Könet ska väl inte bestämmas utifrån klädfärger. Fast ni ska få se, om två år är det säkert bara rosa som duger, kryddat med prinsessor...

tygfynd

Vilken lyckodag. Fyndande på Anttila gardiner till struntpris. Nu är den frågan om jag ska låta dem leva sitt liv som gardiner eller om jag ska sätta saxen i tyget och göra nåt annat skoj. Jag ser så mycket potential. Förutom sommarklänning åt Li så kunde det bli tygkorgar, necessärer, väskor, pannlappar, nya överdrag till köksstolarna...

Kurvade också in via Röda Korsets loppis och titta, titta vad jag hittade! Så fiint, och helt nödvändigt i mina högar. Däremot lämnade jag kvar på hyllan två (!) gula lakan med prästkragar på. Höll i ett och hörde mig själv säga "nej, du behöver inte det där", och satte det snällt tillbaka i hyllan. Hoppas nån annan fyndar det och blir jätteglad.

väggmålningen

Sakta men säkert växer väggmålningen fram. En aning pilligt, men fruktansvärt roligt!

mission possible!

Se där. Jag kan ju virka mormorsrutor! Så nu är det bara upp till tålamodet och ihärdigheten. Fast jag är av den sorten att då jag väl bestämt mig för nåt så brukar det bli gjort. Undrar bara hur jag ska fästa alla trådar snabbast och snyggast?

familjen annorlunda

Snart är det dags för det helmysiga programmet Familjen annorlunda. Ska bänka mig i soffan, ta fram virkningen (12 lappar är redan virkade, fattas bara 188...) och njuta.

walk in closet

Medan jag drömmer om en walk in closet för alla kläder så tröstar jag mig med en walk in closet för mina tyger. Jag fick nog av högarna som bara växte till sig i alla hörn. Röjde upp i en garderob och tadaa. Som ni ser så är tygerna än så länge hyfsat färgmatchade, men som ni också kan se så är hyllorna hotfullt fullproppade redan. Vilket betyder köpstopp för tyger (never gonna happen), snabbare produktion (går lite trögt för tillfället) eller mera hyllor (vilken bra idé!).

tygkorg

Det har varit stiltje på syfronten redan en längre tid. Jag har inte riktigt fått till det, även om det finns en massa idéer i huvudet. Tur att syjuntan drar igång nästa vecka. Det är en garanterad spark baken och framförallt ett underbart inspirationsställe.

Nåväl, jag har iallafall lyckats sy en liten tygkorg som ska skänkas bort i kväll. Ska desstom baka blåbärsmuffins att fylla korgen med. Såg första gången korgen hos Gekko, och sen dess har den snurrat på där i bakhuvudet. Nu är den sydd och blev hyfsat nöjd. Kanske den blev lite väl stor. Använde en assiettallrik som mått för bottnet, och det var kanske lite för stort. Men å andra sidan, nu rymmer den mycket småskräp eller bullar..

fredagsmys

Mannen är borta ikväll så jag får fredagsmysa helt själv. Åkte via butiken för att köpa sånt som behövs till hälsosamt fredagsmys, morötter, gurka och dipp. Kom till dipphyllan, såg chipsberget. Strunta i grönsakerna. Köpte en påse chips (med dipp). Räknar timmarna tills lugnet sänker sig och jag kan kura upp i soffan och trycka i mig hela påsen.

the makeover

Det börjar dra ihop sig för makeover. I helgen drar projekt barnrum igång. Väggmålningen står först i tur och det ska bli den här bilden men med några förenklingar. Ser så framemot att få klotta med färger! Återkommer med bilder.

beställningsjobb

Redan en längre tid har mannen högljutt klagat över att jag stickar och syr "åt alla andra" utom åt honom. Han önskade sig ett par yllesockor, men hade ingen skillnad på färg (tråkmåns...). Så det blev två av mina favoritfärger. Tekniskt sett är de här de bästa jag någonsin stickat, hyfsat jämna och rätt bra förminskningar. Och det bästa är att vi har lika stor fot...

Medan jag suttit och stickat har jag insett hur lågt hemgjorda yllesockor egentligen värderas. Tänk att det sitter nån där hemma i soffan eller gungstolen och noggrannt överväger och funderar på färgval och mönster. Som sedan lägger ner flera timmar på handarbetet och i värsta fall säljer sockorna på nåt marthatorg för samma pris som garnnystanet, eller billigare (för garn är inte billigt). Så köp inte yllesockor från H&M. Understöd handarbetet! Eller ännu bättre, lär dig att sticka. Det är inte så svårt.

mission impossible?

Jag kan egentligen virka bara behjäpligt, men jag har redan länge drömt om att alldeles själv virka en mormorspläd. Så då jag en dag råkade bläddra i Strömsö-boken, som stått orörd i några år, föll ögat genast på det här. Det måste vara ett tecken. Tanken är att det ska bli en filt till Lis rum. Och är jag fed up efter 20 lappar så får det väl bli en dockfilt... Det vill säga om jag ens klara av att virka lapparna. Återkommer om kanske ett år då filten kanske är klar...

mörkrädd

Jag satt och slöläste ett nummer av Vi föräldrar. Först läste jag om en frilansjournalist som varit ut och rest med sin man Fredrik och sitt barn Mose och skrivit ihop ett halvtaskigt resereportage för att (troligen) finansiera sin nöjesresa (jag tycker faktiskt att ett bra resereportage ska innehålla nåt annat än en dagboksuppräkning av semesterveckan). Bläddrade vidare och fastnade för ett reportage om en första hjälpen-kurs. Journalisten hade intervjuat pappan Fredrik och hans pojke Mose. Men vänta nu... Bläddrar tillbaka till resereportaget, kollar in skribenten. På riktigt?! Densamme frilansjournalisten hade intervjuat sin egen man och försökt dölja det med att inte skriva ut efternamnet på mannen och pojken.

Och hör här. Det citatet säger pappan:
- Min fru har gått samma kurs tidigare och tyckte att den var bra.
Och då menar han sin fru som intervjuar honom. Helt knäppt.

Jag blir mörkrädd över att det finns frilansjournalister som kommer undan med så låg nivå på sina artiklar. Fast ännu värre är det att en stor och etablerad tidning köper in en sån här artikel. Förstår dom inte att deras trovärdighet lider.

Jovisst, svenska (föräldra)tidningar är lättlästa, glättiga och glassiga, men journalistiskt sett är Kaksplus och Vauva några hundra kilometer bättre.

nattning del 2

Jag tror vi gör nåt rätt. Vi har ändrat om Lis sovrutiner på dagen. Från att ha sovit två gånger så sover hon nu bara en gång på eftermiddagen. Vilket betyder ungefär två timmar mindre dagssömn. Och plötsligt har nattningen blivit två timmar kortare. Tre kvällar i rad har vi lyckats få henne att somna där kring 20, och det har föregått av "endast" max 20 minuter skrik. Och vi har äntligen fått tillbaka de sköna och tysta timmarna på kvällen... peppar, peppar.